onsdag.

jag hatar regn.
Det finns liksom ingen mening med att gå upp på morgonen när det regnar ute.
Har inte fått så mycket gjort idag heller, var hos mormor en vända bara.
I morgon ska jag iallafall träna för första gången, jag är lite nervös faktiskt. Men det går nog bra.

Det finns ingen här som tvingar dig att stanna, 
ingen håller en pistol emot din panna.
Men jag undrar så hur det skulle gå, 
om du å jag fick va vi två

det finns dagar när det känns som hela världen är emot mig.
Igår var en sån dag, och det sitter kvar idag med.
Fick först och främst reda på att jag inte blev preliminärt intagen till Frisör
i Falun. Nog för att jag kanske till och med hade tänkt söka om för att jag inte ville flytta,
men visst blir man lite besviken på sig själv. Jag känner mig ärligt talat kass!
Jag vet att jag inte borde göra det, men jag kan inte hjälpa det.
Och det är inte bara det, det är allt.
Det är hela jag, jag blir så osäker på mig själv. Jag är så rädd för att jag inte duger som jag är,
rädd för att folk ska bli besvikna på mig.
Men jag är bara jag, och duger inte det så fine, leave it.
Men gör det då också, lämna det.
Eller ha det kvar, om det är vad ni vill.
Det finns inget mellanting.
Det är take it or leave it.
För jag vill inte vara den som bara duger ibland.
Jag har varit det förut, och jag vill inte vara det längre.
men låt mig få veta, för jag hatar att inte veta!