Alla säger saker jag inte vill höra.
Saker som sårar.
Jag trodde jag var stark, men nej.
Jag har blundat för allt, ända till nu.
Allt jag hörde var saker jag egentligen redan visste, men jag vill inte tro det.
Om jag bara hade öppnat ögonen direkt, inte blundat för allt från första början.
Då hade jag inte behövt bli lika sårad.
Men kärleken är tydligen till för att såra, eller?
Men nu måste jag vara stark, för jag orkar inte med fler sömnlösa nätter på grund av dig.
För du brydde dig egentligen aldrig, för dig vara det bara tomma ord.
För mig var det mycket mer än bara det.^
Åh, vad dum jag var som trodde dig!
Men jag tänkte ge dig en chans.
Det var inte värt det.
Du betyder ingenting längre!
Jag klarar mig bättre själv.
tack och hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar