Jag vill inte tänka framåt, men är livrädd att fastna här.
Jobbiga söndagstankar.
Allting rullar på rätt bra faktiskt.
Men det finns tankar med i bakhuvudet hela tiden som kryper fram ibland.
Jag vill att dom ska försvinna, jag skjuter dem oftast åt sidan. Men de fortsätter ändå att komma tillbaka då och då.
Ibland kan jag sakna det som fanns förut.
Samtidigt är det bra som det är nu också.
Vissa stunder kan det kännas ensamt,
om du undrar vad jag tänker på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar